Malta vs. Irland: EU-huvudkontorsstrategier för medelstora företag med över 10 miljoner i omsättning

Häromdagen satt jag ner med en klient vars mjukvaruföretag just passerat 15-miljonersgränsen i euro.

Hans fråga var enkel: Richard, ska jag välja Malta eller Irland?

Mitt svar överraskade honom:

Det beror på om du gillar utdelningar eller föredrar IP-strukturer.

Här ligger nämligen den väsentliga skillnaden mellan Malta och Irland. Malta utmärker sig genom sin berömda 6/7-delarsregel för utdelningar. Irland däremot är guldstandarden för Intellectual Property Holdings och komplexa koncernstrukturer.

Men låt mig vara ärlig:

Båda länder har sina poänger. Frågan är bara: Vilket land passar ditt affärsupplägg och dina långsiktiga mål?

I den här artikeln tar jag dig med på en djupgående resa genom båda EU-länderna. Vi tittar inte bara på skattesatser – utan även på de praktiska aspekterna. Från substanskrav till startkostnader.

För en sak kan jag lova dig: Efter denna artikel vet du exakt vilken plats som är rätt för ditt företag.

Redo? Då börjar vi resan mot din optimala EU-huvudkontorsstrategi.

Malta vs. Irland: Vilken EU-plats passar ditt företag bäst?

Innan vi går in på detaljer vill jag reda ut ett vanligt missförstånd:

Det handlar inte om att betala minst skatt.

Det handlar om var du kan skapa den bästa helhetsstrukturen för ditt företag.

De grundläggande skillnaderna i korthet

Malta och Irland har helt olika skattefilosofier. Det är viktigt att förstå.

För vem är Malta bästa valet?

Malta är ett utmärkt val för entreprenörer med dessa prioriteringar:

• Regelbunden utdelning: 6/7-delarsregeln gör Malta svårslaget för vinstutdelning
• Enkla strukturer: Du vill undvika överdrivet komplicerade upplägg
• EU-fokus: Din verksamhet är främst inriktad på Europa
• Modesta compliance-krav: Du föredrar mindre byråkrati

När bör du välja Irland?

Irland passar bättre om du uppfyller dessa kriterier:

• IP-intensiva affärsmodeller: Programvara, patent och varumärken är dina värdebärare
• Globala ambitioner: Du vill expandera utanför EU
• Komplexa koncernstrukturer: Du behöver avancerade holdingupplägg
• Tech-företag: Du utvecklar eller licensierar teknik

För övrigt: Många av mina klienter kombinerar båda länderna. Malta för operativ verksamhet, Irland för IP-holdings. Det är fullt genomförbart och ofta optimalt.

Malta som EU-huvudkontor: 6/7-delarsregeln och andra skattefördelar

Låt mig förklara Maltas skattemodell – på ett sätt som verkligen går att ta till sig.

Det maltesiska systemet bygger på det så kallade Full Imputation System. Det betyder att bolagsskatten helt kan avräknas mot privatpersoners skatt.

Så fungerar den berömda 6/7-delarsregeln

Här blir det intressant. Malta tar först ut 35% bolagsskatt på alla vinster.

Men: Vid utdelning till icke-maltabaserade aktieägare får du tillbaka 6/7 av den betalda skatten.

Ett praktiskt exempel:

1. Ditt bolag tjänar 100 000 € i vinst
2. Malta tar ut 35 000 € i bolagsskatt
3. Vid utdelning får du tillbaka 30 000 € (6/7 av 35 000 €)
4. Effektiv skatt: 5 000 € eller 5%

Det är genialiskt enkelt. Och helt lagligt.

Fler skattefördelar på Malta

6/7-delarsregeln är bara toppen av isberget. Malta har även andra fördelar:

• Ingen källskatt: På utdelning, ränta och licensavgifter till EU-aktieägare
• Participation Exemption: Vinster från andelar är skattefria
• Stort DBA-nätverk: Över 70 dubbelbeskattningsavtal
• EU-internmarknad: Full tillgång till hela EU-marknaden

När är Malta inte rätt val?

Ärlighet är viktigt för mig. Därför berättar jag också när Malta inte passar:

• Du behåller alltid vinsterna i bolaget (då spelar 6/7-delarsregeln ingen roll)
• Din verksamhet är mycket IP-tung (Irland är bättre)
• Du behöver maximal internationell prestige (US-marknad föredrar ofta Irland)

Praktiska faktorer för Malta

Vid Malta-planering bör du tänka på följande:

Irland: Den föredragna EU-platsen för tech-jättar och IP-holdings

Varför har Apple, Google, Facebook och de flesta tech-jättar valt Irland?

Svaret är enkelt: Irland är världens bästa plats för IP-strukturer.

Irländska 12,5% bolagsskatt: Mer än bara en låg procentsats

Irland debiterar 12,5% bolagsskatt på handelsvinster. Det är attraktivt – men inte allt.

Det verkligt intressanta finns i detaljerna:

• Knowledge Development Box: Vinster från kvalificerad IP beskattas med bara 6,25%
• FoU-avdrag: 25% skatteavdrag på forskningskostnader
• Kapitalavskrivningar: 100% avskrivning för vissa IP-investeringar
• Holding-regim: Idealisk för komplexa koncerner

IP-strukturer i Irland: Guldstandarden för techbolag

Här visar Irland sin styrka. Låt mig förklara en typisk struktur:

1. IP-holding i Irland: Äger alla värdefulla IP-rättigheter
2. Licensiering: Licensierar IP till verksamhetsbolag globalt
3. Vinstöverföring: Vinster förs som licensavgifter till Irland
4. Låg beskattning: 6,25% på kvalificerad IP

Detta är särskilt effektivt för:

• Programvaruföretag
• Onlinetjänster
• Tekniklicensgivare
• Forskningsintensiva affärer

Substanskrav i Irland: Vad du behöver veta

Irland tar substans på stort allvar. Det ger hög status – men innebär också strikta krav:

När är Irland fel val?

Jag är lika ärlig här:

• Enkla tjänster: Utan IP-värde är Malta ofta bättre
• Låg substans: Du vill ha minimal lokal närvaro
• Endast EU-verksamhet: Malta kan vara billigare
• Omedelbar likviditet: Att komma igång i Irland tar längre tid

Holdingstrukturer för företag med över 10 miljoner euro i omsättning

När du passerar 10 miljoner euro förändras spelreglerna i grunden.

Nu handlar det inte bara om skatteoptimering – utan om att skapa strategiska koncernstrukturer för de kommande 20 åren.

Den klassiska Malta-holdingstrukturen

Så här ser en beprövad Malta-struktur för större bolag ut:

1. Topholding (Malta): Äger alla verksamhetsbolag
2. Verksamhetsbolag: I olika EU-länder beroende på marknad
3. Utdelningsflöde: Alla vinster skickas till Malta för 6/7-delarsåterbetalning
4. Privat nivå: Du som aktieägare får skatteoptimerad utdelning

Ett konkret exempel från min vardag:

En e-handlare med 15 miljoner euro i omsättning har operativa företag i Tyskland, Frankrike och Spanien. Hans Malta-holding tar emot 2 miljoner euro i utdelningar varje år. Efter 6/7-delarsregeln betalar han effektivt bara 100 000 € i skatt istället för 700 000 €.

Den irländska IP-holdingstrukturen för techbolag

För teknikbaserade bolag är denna setup ofta optimal:

1. IP-holding (Irland): Utvecklar och äger alla IP-rättigheter
2. Marketing-hubb (Irland): Sköter centralt marknad och försäljning
3. Operativa satelliter: Lokala bolag för kundtjänst
4. Licensflöde: IP licensieras till marknadsmässig avgift

Hybridstrukturer: Det bästa av två världar

För riktigt stora organisationer kombinerar jag ofta båda länderna:

Anti-avoidance-regler: Det du måste tänka på

Med EU:s anti-skatteflyktsdirektiv (ATAD) har nya regler tillkommit, särskilt för större strukturer:

• GAAR (General Anti-Avoidance Rule): Konstlade strukturer angrips
• CFC-regler: Kontrollerade utländska bolag omfattas
• Räntebegränsningsregler: Ränteavdrag begränsas
• Utflyttningsbeskattning: Vid flytt av hemvist utlöses beskattning

Därför är verklig substans viktigare än någonsin. Din struktur måste vara affärsmässigt motiverad – inte bara skattedriven.

Praktisk genomförande: Från planering till implementering

Teori i all ära – men hur får du det att fungera i praktiken?

Här är min beprövade 6-stegsmetod för större företag:

Fas 1: Analys och strategiutveckling (4–6 veckor)

Innan vi startar analyserar vi din situation i detalj:

• Affärsmodellanalys: Var genereras egentligen vinsten?
• Kassaflödesplanering: När behöver du likviditet?
• Skatteanalys: Hur mycket kan du faktiskt spara?
• Riskanalys: Vilka compliance-risker finns?

Fas 2: Strukturplanering och optimering (2–3 veckor)

Nu tar vi fram din skräddarsydda struktur:

1. Platsval baserat på din affärsmodell
2. Optimera bolagsform för varje bolag
3. Strategi för internprissättning
4. Substansplanering per land

Fas 3: Grundande och setup (6–12 veckor)

Praktiskt genomförande sker parallellt i flera länder:

Fas 4: Migration och överföring (4–8 veckor)

Detta är ofta den mest känsliga biten. Här överför vi befintlig verksamhet:

• Tillgångsöverföring: IP-rättigheter, andelar, andra tillgångar
• Kontraktsflytt: Kund- och leverantörsavtal
• Personalöverföring: Nyckelpersoner till Malta/Irland
• Systemintegration: IT, bokföring, controlling

Fas 5: Operativ stabilisering (3–6 månader)

Under de första månaderna optimerar vi driften:

• Slutgiltiga internavtal
• Dokumentation för internprissättning
• Lokal compliance etableras
• Rapporteringsrutiner byggs upp

Fas 6: Uppföljning och optimering (löpande)

En bra struktur behöver löpande underhåll:

• Compliance-kontroll: Kvartalsvisa genomgångar av alla krav
• Skatteuppdateringar: Anpassa vid lagändringar
• Prestationsgranskning: Årlig utvärdering av effektivitet
• Strukturoptimering: Anpassa vid affärsutveckling

Compliance- och substanskrav på Malta och Irland

Låt mig vara rak på sak:

Tiden då brevlådeföretag accepterades är förbi. Numera kräver båda länder riktig ekonomisk substans.

Det är bra. För endast då förblir din struktur hållbar och erkänd på lång sikt.

Malta: Substanskrav i detalj

Malta har på senare år skärpt sina krav markant:

• Minimikapital: 1 165 € räcker inte längre – rekommenderat är minst 25 000 €
• Lokal närvaro: Riktigt kontor med egen infrastruktur
• Kvalificerad personal: Minst två kvalificerade personer på plats
• Styrelsemöten: Minst 50 % av styrelsemötena på Malta
• Värdeskapande aktiviteter (CIGA): Affärskritisk verksamhet på Malta

Ett praktiskt substans-exempel från Malta:

Min klient med ett Malta-holdingbolag har anställt en finanschef och en redovisningsekonom lokalt. Kostnad: 120 000 € per år. Men på utdelning på 2 miljoner euro sparar han 600 000 € i skatt. ROI: 500%.

Irland: Högre nivå, bättre rykte

Irland ställer betydligt högre substanskrav:

BEPS-compliance: Mer än bara ett modeord

OECD:s BEPS-initiativ (Base Erosion and Profit Shifting) har ändrat spelreglerna. Särskilt Action 5 (skadliga skattepraxis) och Action 6 (Treaty Shopping) är relevanta:

• Economic Substance Test: Företaget måste ha verklig affärsverksamhet
• Nexus-test: IP-intäkter måste kopplas till lokal utveckling
• Principal Purpose Test: Skattefördelar får inte vara huvudsyftet

Praktisk compliance-checklista

Denna checklista använder jag för alla klienter:

1. Månadsvis: Lokal bokföring och lönehantering
2. Kvartalsvis: Protokoll och beslutsdokumentation
3. Halvårsvis: Uppdatera dokumentation för internprissättning
4. Årligen: Kontrollera och justera substanskrav
5. Vid förändringar: Utvärdera skattepåverkan

Kostnadsjämförelse och ROI-beräkning för båda platserna

Nu till det viktigaste: Vad kostar allt detta egentligen?

Och kanske viktigare: Lönar det sig för ditt företag?

Uppstartskostnader vid jämförelse

Här är realistiska siffror för en professionell struktur:

Löpande årskostnader

De löpande kostnaderna är ofta viktigare än engångskostnaden:

ROI-beräkning för olika bolagsstorlekar

Nu blir det intressant: Vid vilken storlek är respektive plats lönsam?

Exempel 1: 10 miljoner euro i omsättning, 1 miljon euro i vinst

• Tyskland: ~300 000 € i skatt
• Malta: ~50 000 € skatt + 180 000 € kostnader = 230 000 €
• Besparing: 70 000 € per år
• ROI: 35% första året, 46% fr.o.m. år 2

Exempel 2: 20 miljoner euro i omsättning, 3 miljoner euro i vinst

• Tyskland: ~900 000 € i skatt
• Malta: ~150 000 € skatt + 200 000 € kostnader = 350 000 €
• Besparing: 550 000 € per år
• ROI: 275% första året, 344% fr.o.m. år 2

Exempel 3: 50 miljoner euro i omsättning, 8 miljoner euro i vinst (IP-tungt)

• Tyskland: ~2 400 000 € i skatt
• Irland (IP-box): ~500 000 € skatt + 300 000 € kostnader = 800 000 €
• Besparing: 1 600 000 € per år
• ROI: 533% första året, 640% fr.o.m. år 2

Break-even-analys: När går det runt?

Baserat på min erfarenhet från över 200 upplägg:

• Malta-struktur: Lönar sig från ca 800 000 € i årlig vinst
• Irland-struktur: Lönar sig från ca 1 500 000 € i årlig vinst
• Hybridstruktur: Lönar sig från ca 5 000 000 € i årlig vinst

Dolda kostnader och risker

Var ärlig mot dig själv – det finns också dolda kostnader:

• Resekostnader: Regelbundna styrelsemöten kräver resor
• Dubbla system: IT, HR, compliance i flera länder samtidigt
• Valutarisker: För internationella strukturer
• Compliance-risker: Böter vid fel kan bli dyra
• Alternativkostnader: Tid som krävs för strukturledning

Men med rätt upplägg och noggrann planering överstiger skattebesparingarna normalt alla kostnader.